Haua

Jag ska försöka göra en uppdatering. Den ska handla om mitt liv denna höst. Hur det har sett ut. Det kan sammanfattas såhär: FLYTTLÅDA. Allt började en dag i somras då jag fick nog i handelsbankshuset. Jag ville inte städa mer, skotta snö och plocka ölburkar. Jag sa upp lägenheten som jag gillade men som jag tvingade mig själv att skriva ner dåliga saker om för att gråta mindre. Min fd hyresvärd var allt annat än hjälpsam med att bli av med denna paradvåning. Jag satt snällt kvar 3 månader och när det började brinna i knutarna så tog jag en lägenhet i all hast mest för att slippa hamna i Kristinebergs höghus. Jag fick en plats på ålderdomshemmet på Östra Torggatan. Ovanför gallerian. Den vänlige hyresvärden där gjorde allt för att jag skulle trivas, jag fick nytt golv i kök och sovrum och även nytapetserat. Pensionärerna välkomnade mig med darriga händer. Nöjd? Nä. Dagen efter mina snälla vänner hjälpt mig in med alla saker slår jag upp tidningen och där är den: drömlyan. Jag kan inte släppa annonsen utan går dit och kollar. Och där var jag såld. Ve och fasa, då jag lyckades på nåt vis få denna nya drömlyan för att hyresvärden där tyckte jag lät trevlig i telefonen. Är det ett tecken tänkte jag och satt helt plötsligt med två centrala tvåor i Oskarshamn. I efterhand låter inte detta klokt men jag trodde att jag visste vad jag gjorde. Ingen idé att packa upp som ni kanske förstår. I höst har det mesta av mitt liv varit nerpackat i lådor och säckar i väntan på ny flytt. Jag utvecklade nåt system, gjorde gångar i lägenheten och vande mig vid taikonboende. Enda ont i magen var tre dubbla hyror. Tills igår. Min gamla lägenhet är paxad nu. Jag fick EN dubbel hyra bara. EN. Klapp på min axel, fan vad det var värt det. Ser fram emot en höst i min vindsvåning, med brasan tänd och te i handen. Det var värt alla ton lådlyft. All röra. Jag har fortfarande alla vänner kvar (tror jag) trots att jag ville flytta igen. Jag är mycket nöjd! /Haua Summan är alltså två flytter på två månader. När man säger det så låter det pyttigt men det var som att bestiga berg.