En pappas oro....

Jag ligger i soffan hemma hos pappa...

Vi har precis ätit och pappa ska lägga sig till ro i soffan med sitt täcke och sin kudde. Men något stör hans sinne. Jag ligger i tvåsitsssoffan och undrar varför han far upp och ner hela tiden.
Huvudet far som som den där galna fåglen i kalle anka på julafton.

-Men va fan...
-Det är ju sanslöst...
-Har dom inte mer på sig?
-Dom är påverkade va?

Jag undrar vad pappa muttrar om.

-Kom här och kolla.

Jag reser mig upp och går fram till fönstret. Där står ett gäng ungdomar (barn, om man jämför med mig) Dom är lättklädda och påverkade.
Pappas oro beror på flickornas lättklädda outfitar. Jo, jag håller med. Men jag är ju härdad och uppvuxen med det. Sådär klär sig alla. Utom jag som på senare år har fått väldigt svårt att hitta kläder som täcker mig. Visa hud är inte min grej.

-Men fy satan, hur kan dom gå sådär? Och vrickar dom inte fötterna i dom där skorna? Pumps heter det va?

Pappa hänger bakom gardiner och bannar på mig att jag stirrar för uppenbart i fönstret. Dom kan ju upptäcka mig. Nej, dom kan inte upptäcka för dom har fullt upp med att vifta mygg utan att spilla ut cidern.

-Sen kommer dom ju frysa ikväll också, muttrar pappa innan han lägger sig på soffan igen.

Jag föreslår att han ska öppna fönstret och erbjuda lite kläder...

Pappa, var har du varit dom senaste 10 åren?

En högstadiedress? Akta mufflan...

/Haua

Ser ni?



Häckningstiden har börjat.
I ur och skur sitter dom här.
Jag hade fel, det behöver inte vara sol för att dom ska trivas.

Kortet är urusel kvalisort, jag vet. Men det är ett äkta paparazzikort. Jag smygtog det.
Men innan jag gjorde det lyckades jag slå kameran mot fönstret och ta ett kort med blixt. BRA! Det drar ju inte uppmärksamheten till sig.
Hej hallå, här är jag!! Knack, knack, jag smygtar kort på er!!
Då ställer sig den ena människan upp med armarna i kors och stirrar ont upp mot mig. Typ en mucka-duva?

Jag bytte anfallsvinkel, gick till gästrummet och brände av en film eller två. Som ni ser på deras kroppsspråk så är dom intet ont anande....lugn råder i flocken.

Synd om jag hade skrämt bort dom....

/Haua

Prestationsångest.

Hur orden flödar ur min skalle ner till tangentbordet och knackas in på denna skärm har jag ingen förklaring till.

Nyss ringde syrran och sa att jag skrev roligt. Hon kissar nästan på sig. Åt mitt liv?
Nu får jag prestationsångest av alla kommentarer.
Du skriver bra!
Snälla, skriv en bok!

Det gör jag gärna men jag vet inte riktigt vad den ska handla om? Boken alltså...

Ja ni, mina memoarer får vänta ett tag till. Tills jag har kött på benen. Men jag är glad, very happy, då skrivandet är något naturligt som rinner ur mig när jag känner för det och snälla ord, för en sån simpel sak suger jag i mig.

Min enda fundering är, vilka ska köpa boken? Är befolkningen i Alsterbro intresserade? Kanske nån på jobbet? Sen har jag trogna läsare som skulle FÅ varsitt exemplar för tillgivenheten dom visar mig.
Jag ska även skriva en kråka i dreas exemplar! It´s a promise.

Något av det roligaste som finns vad det gäller just skrivandet är när jag rotar fram mina gamla dagböcker från skoltiden. Inte den sär superhemliga rosa boken med ett skittöntigt meningslöst hänglås på utan dom böckerna vi skrev i skolan.
Veckodagboken.
DÄR snackar vi underhållning. Jag skrattar åt mina egna böcker. Det står jag för. De är så ärliga och jag anstränger mig väldigt hårt för att verka vuxen trots att jag bara är 10 år.

7/9 1989
"Jag bröt armen när jag var i nybro och red. Peggy hette hästen jag red på. Jag fick 6 sudd på sjukhuset och en tapperhetsmedalj. jag låg på sjukhuset i 2 dagar.
När vi skulle hem så gik pappa in på OBS och köpte ett sudd till mig. Där träffade han en som han kände. Han hade en trasig video som pappa skulle ta med till Ove. Och idag kom Gittan, Helen och elsi hem från Amerika. Då fick jag en baddräkt som glittrade.
Slut."

Jag kommer ihåg detta! Kanske inte tapperhetsmedaljen, den var väl inget att ha men jag kommer ihåg suddet pappa köpte på OBS. Det var en gul dinosaurie (min handledare på arbetsförmedlingen?)
Sen denna dagen så samlade jag på sudd.

5/4 1990
"Hej!
Idag ska vi och handla i Nybro. Jag vill inte handla några skor som mamma säger att vi ska göra. Jag vill spara mina pengar till något bättre. Jag har 230 kr i min plånbok. 200 kr fick jag när jag fyllde år och 30 kr fick jag när jag hjälpt till med veden. Jag hade stått böjd i 3 timmar. Jag hade rätt ont i ryggen sedan. Imorgon ska Malin och jag leka. Vi ska vara hemma hos mig. Nu ska vi visst åka till mammas jobb. Jag har fått en brevkompis som heter Lina.
Hejdå!"

Detta inlägg måste något annat barn skrivit. Tackade jag nej till skor? Obegripligt. Kan inte stämma....

30/5 1990
"Idag fyller min lillasyster år. Vi grattade henne på sängen idag. Hon tycker jättemycket om barbie. Så hon fick ett kök. Sedan fick hon en gummibåt. Och en klänning och ett par vita klackskor. Det fick jag med. Idag har vi läst upp våra beretelser för 2:an. Man fick applod efter. Men det var bara Karl och jag som fick läsa upp bara kanske för att de var så spännande."

Livet på landet gott folk. Vi lekte faktiskt med barbie och sånt...inte bara kottar och bark.

/Haua




Dom är sena i år...

Dom dära fjortonåringarna som hänger på vårt garagetak.....nu är dom tillbaka. Än är inte flocken så stor men av erfarenhet vet jag att den växer för varje vecka.
Idag låg tre tjejer och solade på det svarta varma taket. Sen kom en tuff kille på eu-moppe med en massa macdonaldsmat. Innan maten delar alla på en cigg eller två. Nån spelar musik från sin mobil.
Dom måste tycka det är livet?
Efter fjortisgruppen har lämnat kommer måsarna och kalasar på deras gamla pommes. Den enes bröd, den andres död...

Detta är mitt vår/sommartecken. Men dom var oroväckande sena i år. Jag ska nog ta en smygfoto på kolonin när tillfälle ges. Får man göra sånt och lägga ut i bloggen?
Eller hamnar man i samma kategori som de perversa som fotar toplesstjejer på kreta?
Jag känner ju inte nån av dom direkt så jag kan inte fråga om lov.

Häromdagen så jag en dinosaurie i tidningen. Jag ska inte näma några namn men en gång i tiden var jag väldigt beroende av denna människan.
När jag var tvungen att gå till arbetsförnedringen med kepsen i handen för att få ut lite pengar till mat och husrum.
Jag läste på mäklarhögskolan i stockholm vid detta tillfälle och hade lyckats få igenom att jag skulle stämpla upp till heltid eftersom studierna inte var på heltid. Alla bäckar små....

En dag kom brevet som höll på att vända upp och ner på allt.
När arbetsförnedringen skickar ett brev om jobb till dig så SKA du söka jobbet...det finns inga ursäkter.

Äggplockare på Fliseryds hönseri.

I brevet låg en postit-lapp:
Hej Hanna!!!!
Här har jag hittat ett aaaarbete till diiiig!!
Söööök detta, lycka tiiiilllll!!!

Nåja, lite överdrivet kanske. Men tonen på lappen var som om hon hade förtjänat nobelpriset för sin insats.

Jag gick av och an i lägenheten, läste brevet 4 gånger minst och sen ringer jag min satmara till handläggare.

-Arbetsförmedlingen, det är XXXX.
-Hej....eh, jag har fått ett brev om ett jobb som jag måste söka.
-Vad treeeeevligt!!!
-Ja, fast hur har du tänkt? Jag har 6 veckor kvar på mitt läsår. Ska jag hoppa av skolan ifall jag får detta jobbet?
-Jaaaa, lilla Hanna, du vet reglerna. Så är reglerna. Reglerna är såna när man är inskriven som arbetssökande.
-Men...jag har ingen bil (lögn)
-Du kan ta bussen!
-Eh, näe..det går inga bussar ut dit (inte en aning)
-Inte? Vänta lite...ah, vad bra! Arbetsgivaren låter meddela att du är välkommen att bo där under veckorna. Veckopendla Hanna!! Det löser sig!! Sök nu...sök sök sök!!!

Över min döda kropp att jag hoppar av skolan och bosätter mig på ett hönseri i veckorna!
Här är ett typexempel på hur omänskliga dom är. Hur dom missar att titta på varje individ. Jag vet att folk fuskar, det är inte ok.
Man får tydligen inte en gå på begravning utan att bli avstängd. Jag är såå glad att jag slipper dom. Och lider verkligen med dom som tvingas slava under deras piskor.

Nej, jag sökte aldrig det där jobbet. Hur kass ansökan jag än hade skrivit så hade jag ju fått jobbet.
Då hade jag i detta nu bott i ett skjul med stampat jordgolv, haft huckle på huvudet, träskor på mina jordiga fötter och en jäkla massa nya polare i form av pullor.


/Haua

Hur får man till det?

Inatt drömde jag att mitt arbete låg i thailand. Jo, det låter ju som en önskedröm...att producera el mellan elefanter och palmer och trevliga urinvånare.
Men O1/O2 låg på en ö och O3 på en annan och mitt jobb var att simma med tvätt mellan dessa två öar. Stora luftfyllda säckar med karlsonger och annat trevligt.
Sen hittade vi en kulvert där man kunde krypa mellan öarna utan att blöta ner sig men det var väldigt trångt och skitigt och jag drabbades av panik.
Så jag simmade. Ja gud, vad jag simmade.
När jag inte jobbade låg jag på "stranden" med bilpoolen och matilda. Fast stranden var en uppbränd fotbollsplan. Bobban var klädd i träningsoverall hela tiden och hängde i djunglen, Lasse var bakfull och låg på det blommiga täcket och sov och Janne var på dåligt humör för att dom inte sålde glass.
Matilda solade heeela tiden och var näst intill svart.
Sen *POFF* så simmade jag igen.....

Drömmar kan ju vara ren underhållning.

/Haua

Bo i en grotta?

Jag har varit sjuk.
Nej, bloggtorkan beror inte på sjukdom, endast ett struligt internet som vägrar fungera mer än tre minuter åt gången.

När jag var hemma från jobbet, hela två dagar så kollade jag en del på tv. Det enda jag minns från feberdimmorna är en intervju med en tjej som heter Maninna.
Hon bor i en hemlig grotta på gotland från maj till oktober. Hon ser normal ut, har tre barn och är gift men vill hitta sig själv under sommaren så hon blir grottmänniska.
What??
Min fot vill kliva över till de nedlåtande folket som ogillar människor som sticker ut men samtidigt är jag imponerad av henne.
Fuinkar det för dom så go for it. Hon skadar ju knappast nån i sin grotta. Den superhemliga grottan.
Till att börja med bodde hon i ett träd i visby. Speciellt när hon hälsade på vänner. Då ville hon inte bo med dom utan sov hellre som Bagera i ett träd i utkanten av stan....

Jag har varit på en underbar spa-helg med trevligt sällskap. Fick en mycket bra massör som totalt dömde ut min nacke. Han hittade 7 knutor. Inte undra på att man har ont i huvudet ibland.
-Du bär runt på mycket småbarn va? Är du småbarnsförälder?
-Eh, hell ye hahahaha.....nä, jag har två katter.

Han kunde inte begripa vad jag gör med min nacke för att få den i detta tillstånd men jag måste fixa den om jag inte ska bli stelopererad inom 10 år (typ)
Jag letar för fullt i stan efter nån riktigt massör. Det ska göra ont.

Dags att kurera sig, nu har sustembolaget öppnat.

/Haua

Ack och ve.

Inte klaga, men en liten klagosång måste det bli.

AJ. är trasig i kroppen efter lazergame, fotboll och ridning. Ack vad kul det har varit och ve blir man över sin ålder då den kropp man är tilldelad inte håller ihop längre.
Fan, vad fit man måste ha varit som barn. Man cyklade, lekte ute, lekte inne, lekte hemma, borta och i skolan.
Ok, jag har alltid varit daggmask men daggmaskar kan ha bra kondition och det måste jag ha haft som liten.
Nu är det flås och stånk vid en hastighet över det normala.

Nej, jag kommer aldrig öka. Nej, jag kommer inte maxa. Jag kommer acceptera.

Lazergame är ju en historia för sig. Världens roligaste vuxenlek. Vi var iväg med jobbet och spelade. Hur kul som helst.
Det bästa = Top Gun inte bara en gång utan TVÅ gånger. Now we are talking. Då är man bäst. (ja, janne med)
Sen att jag sög på curling behöver ju inte nämnas, men det gjorde jag ändå.

Tack Emme och kalle för en trevlig valborg! Dom var här och lekte med ballonger och sen invigde dom gästrummet också.
Kort kanske kommer....

Fotbollssäsongen har dragit igång. Korpen. Jag får inte vara med för pappa egentligen men hey, inga ben brutna än. Och inga mål gjorda heller för den delen.
Det kanske kommer.
Första matchen vann vi med 5-1. Nu bjuder jag på underhållning även måndagar då gott folk. Antingen kan ni komma och kolla på mitt fotbollsspelande och få er ett garv eller så kommer ni till ridhuset på tisdagar ocg ser mig rida runt runt med skräckslagna ögon. Pick!

Igår hade vi övning med ambulanspersonalen i stan. Jag spelade skadad och låg på en bår i ca 2 timmar med ett evigt surr omkring mig.
Jag fick låtsasdropp men ingen lustgas för som saknade en slang. Darn. Lustgas ska ju vara nåt kul har man ju hört, nästa gång det blir aktuellt ligger man höggravid och skriker antar jag. Då är det jäklar inte på låtsas.
Jag hade i alla fall brutit benet. Skadat ryggen. Jag togs hand om på bästa sätt och kunde promenera därifrån som en frisk människa. Lite småkul att åka ambuland packad i en vakummadrass och syrgas i ansiktet. En annolunda arbetsdag!

Hoppningen idag gick...nja. Inget avtrillande men ingen glans heller. Nu får vi vara ute i alla fall och enda dagen sen jag började som jag glömmer mina ridvantar med knoppar på. WTF. Visst, det är vår men det är kaaaallt. Jag tog det som ett tecken på att allt skulle skita sig men...nja. Det gick.

Tack tack för alla kommentarer! Moster Mia, Tille, Anna och alla andra... Jag kanske ger ut nån bok då...kanske, jag vet inte. Ni får hia er tills jag har material till sista sidan. Just nu känns det tunt. Tunna böcker samlar lite damm.

/Haua

RSS 2.0