Inspark.
Det tog mig några år att komma fram till detta.
I slutet på 90-talet (hur sabla gammal är jag?) började jag gymnasiet. 3 år samhällsvetenskapliga programmet skulle genomlidas på åkrahällskolan (tråkigaste skolan topp 5) i nybro (suraste bonnhålan ever).
Vad var jag, 16 år? Jag visste ingenting om nånting. Hade precis fått ta hål i öronen (typ), hade aldrig vartit full (typ) hade precis fått mitt första bankomatkort där hela 690 kr i månaden gick rakt in och ner i mina fickor.
Vad rik jag var, det var tider det.
För att känna sig extra välkommen på skolan fick man genomlida en sk inspark där avgångsklassen på samma program tog sig rätten att göra livet surt för mig/oss.
Det var jätteroligt att måla nollor i ansiktet på oss med svart tuschpenna.
Rätt som det var kunde dom ta fast dig, sätta dig i en rullstol och binda fast dig och sen gå därifrån skrattandes.
Vi skulle följa deras minsta vink, göra allt dom bad om.
Dom krävde TÅRTA av oss. Att vi inte bara fyllde den med arsenik? Nädå, vi BAKADE. Eller kanske vi tvingade nån mamma att baka.
Men FINALEN i detta förnedringsprojekt var ändå dagen då våra kroppar skulle angripas av mat.
Sen innan sommaren hade alla samlat på sig matrester av olika slag...tänk er själva om ni köper att paket ägg som får ligga i tre månader. Vill man knäcka det ägget? Nä?
Vi blev ombedda att ta på oss oömma kläder.
På skolgården blev vi uppradade och bakbundna. Där stod jag som ett blåbär och visste precis vad som komma skulle men vad gjorde jag åt det? Inget.
Alla onda 3:or beväpnade sig med vattengevär (inte pistoler) och började skjuta på oss med vitlöksvatten. Vet ni hur svårt det är att få bort den lukten?
Sen minns jag knappt nåt mer....hinkar hivades fram med all jäst mat som 3:orna samlat på sig.
En kavalkad av matkastning följde.
Mitt hår innehöll kattmat, sura ägg, mjöl, vitlöksvatten, surströmming och lite annat trevligt som jag en gång i tiden satt och sålde på konsum i Alsterbro. Ironiskt.
Värst av allt var när min barriär för maten brast....jag hade stoppat ner tröjan i byxorna för att slippa mat på magen och ryggen.
Perfekt tänkte nån och la en stor saltsill innanför tröjan på mig. Vart hamnade den? Den la sig precis i ryggslutet och kylde rätt obehagligt.
Blev jag av med den...nä? Jag var ju bunden och förnedrad.
Helt indränkt av gammal mat och med en saltsill innanför tröjan gick jag nybros gator fram med min nya klass och försökte tänka hur kul det måste vara att gå på gymnasiet.
Jag slapp äta saker i alla fall....vet inte vad det var i hinkarna men alla som körde ner huvudet i en hink spydde 3 minuter senare...
Hemma hos en klasskompis blev vi avspolade med trädgårdsslang...vem ville ha in oss i huset liksom? Då var allt över och jag var insparkad och välkommen.
I en månad luktade jag vitlöksvatten varje gång jag gjorde en rörelse så mitt hår rörde på sig. Varje gång jag duschade inbillade jag mig att whiskas kattmat trillade ner från huvudet på mig.
En tjej fick klippa av sig håret...det var förstört. Samma tjej vann nybro lucia och jag kom tvåa. Hon var rödhårig och kortklippt?! Ännu mer förnedring.
Rätt åt na alltså...
Vad säger ni? Är detta normalt?
Tro inte att jag for illa på nåt sätt. Jag visste inget annat då. Men om man ser på det nu så är det ju helt sjukt.
Jag förstår mycket väl att folk inte vill delta i detta. Helt ok för mig.
(men allt detta kan ha gjort att jag tycker det är såå tråkigt att laga mat...kanske)
/Haua
I slutet på 90-talet (hur sabla gammal är jag?) började jag gymnasiet. 3 år samhällsvetenskapliga programmet skulle genomlidas på åkrahällskolan (tråkigaste skolan topp 5) i nybro (suraste bonnhålan ever).
Vad var jag, 16 år? Jag visste ingenting om nånting. Hade precis fått ta hål i öronen (typ), hade aldrig vartit full (typ) hade precis fått mitt första bankomatkort där hela 690 kr i månaden gick rakt in och ner i mina fickor.
Vad rik jag var, det var tider det.
För att känna sig extra välkommen på skolan fick man genomlida en sk inspark där avgångsklassen på samma program tog sig rätten att göra livet surt för mig/oss.
Det var jätteroligt att måla nollor i ansiktet på oss med svart tuschpenna.
Rätt som det var kunde dom ta fast dig, sätta dig i en rullstol och binda fast dig och sen gå därifrån skrattandes.
Vi skulle följa deras minsta vink, göra allt dom bad om.
Dom krävde TÅRTA av oss. Att vi inte bara fyllde den med arsenik? Nädå, vi BAKADE. Eller kanske vi tvingade nån mamma att baka.
Men FINALEN i detta förnedringsprojekt var ändå dagen då våra kroppar skulle angripas av mat.
Sen innan sommaren hade alla samlat på sig matrester av olika slag...tänk er själva om ni köper att paket ägg som får ligga i tre månader. Vill man knäcka det ägget? Nä?
Vi blev ombedda att ta på oss oömma kläder.
På skolgården blev vi uppradade och bakbundna. Där stod jag som ett blåbär och visste precis vad som komma skulle men vad gjorde jag åt det? Inget.
Alla onda 3:or beväpnade sig med vattengevär (inte pistoler) och började skjuta på oss med vitlöksvatten. Vet ni hur svårt det är att få bort den lukten?
Sen minns jag knappt nåt mer....hinkar hivades fram med all jäst mat som 3:orna samlat på sig.
En kavalkad av matkastning följde.
Mitt hår innehöll kattmat, sura ägg, mjöl, vitlöksvatten, surströmming och lite annat trevligt som jag en gång i tiden satt och sålde på konsum i Alsterbro. Ironiskt.
Värst av allt var när min barriär för maten brast....jag hade stoppat ner tröjan i byxorna för att slippa mat på magen och ryggen.
Perfekt tänkte nån och la en stor saltsill innanför tröjan på mig. Vart hamnade den? Den la sig precis i ryggslutet och kylde rätt obehagligt.
Blev jag av med den...nä? Jag var ju bunden och förnedrad.
Helt indränkt av gammal mat och med en saltsill innanför tröjan gick jag nybros gator fram med min nya klass och försökte tänka hur kul det måste vara att gå på gymnasiet.
Jag slapp äta saker i alla fall....vet inte vad det var i hinkarna men alla som körde ner huvudet i en hink spydde 3 minuter senare...
Hemma hos en klasskompis blev vi avspolade med trädgårdsslang...vem ville ha in oss i huset liksom? Då var allt över och jag var insparkad och välkommen.
I en månad luktade jag vitlöksvatten varje gång jag gjorde en rörelse så mitt hår rörde på sig. Varje gång jag duschade inbillade jag mig att whiskas kattmat trillade ner från huvudet på mig.
En tjej fick klippa av sig håret...det var förstört. Samma tjej vann nybro lucia och jag kom tvåa. Hon var rödhårig och kortklippt?! Ännu mer förnedring.
Rätt åt na alltså...
Vad säger ni? Är detta normalt?
Tro inte att jag for illa på nåt sätt. Jag visste inget annat då. Men om man ser på det nu så är det ju helt sjukt.
Jag förstår mycket väl att folk inte vill delta i detta. Helt ok för mig.
(men allt detta kan ha gjort att jag tycker det är såå tråkigt att laga mat...kanske)
/Haua
Upprörd?
Igår, i ruset, i dimman fullkomligen exploderade jag mitt i ett samtal som handlade om mitt jobb.
Harrys var supertrevligt! Inte så mycket folk men vad gör det när det finns goda pina coladas? Och trevligt sällskap förstås.
Fixade in lillasyster (med de lårhöga stövlarna) Nej, jag sög inte av nån. Det räckte med att fråga vakten.
Inne på harrys är köttmarknaden som den alltid varit. Gillar inte när män drar mig i hårt dock. Testa nåt annat är ni snälla.
Envisa män som ska bjuda på drinkar och "gissa fel" på ens ålder.
-VA?? Är du 29 år?? Hade gissat på 23 år *blinkblink*
Äh, dö.
Anyway, efter mycket tjat gick jag med på att dricka ett glas vatten i baren med två killar. Jag sa att jag var upptagen bla bla så det var absolut ingen raggningssituation.
Dom frågade vad jag jobbade med....strålskyddstekniker på OKG.
Det visar sig att dena ena killen har jobbat på OKG som målare.
Alltid lite lättare att prata med nån som verkligen har varit inne och sett allt.
MEN....han började gaffla om att det var så jävla töntigt att man inte fick snusa...och bära hjälm kunde han själv bäst avgöra när han skulle göra.
Det jag gör mest under revision är och går runt och tjatar på såna idioter som honom.
Ta på dig hjälmen, spotta ut snuset, släng tuggummit, ta på dig handskar. TJAT.
Men männsikan funkar så. Männsikan behöver gränser och regler. Ska 1500 personer inne på OKG bestämma själva när dom ska änavända hjälm? Hur skulle det se ut? Skulle folk ha på sig den över huvudtaget?? Tror inte så..
Jag var SÅ arg på honom och fullkomligen skrek åt honom att han pissade på mitt jobb. Såna miffon som han hörde inte hemma på en arbetsplats.
Jag är såå trött på att tjata på såna idioter och där står en sån i kött och blod och har mage att ifrågasätta hela upplägget på jobbat.
Tror du att JAG har bestämt hjälmtvång??
-Men jag SER när det är risk att nåt trillar ner i huvudet!
-Jaha, sa jag....då ska jag strunta i att använda overallen på jobbet. Varför? För jag VET när jag kan bli kontaminerad!!!! Och vad fan ska jag med skyddskorna till?? Jag VET när jag kan bli klämd!!!
Vi bråkade i 15 minuter.
Sen drog hans kompis bort mig, jag trodde nästa att jag skulle bli utslängd. Kompisen kom och bad om ursäkt för att det blev så här...
Om man gafflar med mig tillräckligt länge blir jag tokförbannad.
Så jäkla gutt.
Håll med mig eller ej.
/Haua
Harrys var supertrevligt! Inte så mycket folk men vad gör det när det finns goda pina coladas? Och trevligt sällskap förstås.
Fixade in lillasyster (med de lårhöga stövlarna) Nej, jag sög inte av nån. Det räckte med att fråga vakten.
Inne på harrys är köttmarknaden som den alltid varit. Gillar inte när män drar mig i hårt dock. Testa nåt annat är ni snälla.
Envisa män som ska bjuda på drinkar och "gissa fel" på ens ålder.
-VA?? Är du 29 år?? Hade gissat på 23 år *blinkblink*
Äh, dö.
Anyway, efter mycket tjat gick jag med på att dricka ett glas vatten i baren med två killar. Jag sa att jag var upptagen bla bla så det var absolut ingen raggningssituation.
Dom frågade vad jag jobbade med....strålskyddstekniker på OKG.
Det visar sig att dena ena killen har jobbat på OKG som målare.
Alltid lite lättare att prata med nån som verkligen har varit inne och sett allt.
MEN....han började gaffla om att det var så jävla töntigt att man inte fick snusa...och bära hjälm kunde han själv bäst avgöra när han skulle göra.
Det jag gör mest under revision är och går runt och tjatar på såna idioter som honom.
Ta på dig hjälmen, spotta ut snuset, släng tuggummit, ta på dig handskar. TJAT.
Men männsikan funkar så. Männsikan behöver gränser och regler. Ska 1500 personer inne på OKG bestämma själva när dom ska änavända hjälm? Hur skulle det se ut? Skulle folk ha på sig den över huvudtaget?? Tror inte så..
Jag var SÅ arg på honom och fullkomligen skrek åt honom att han pissade på mitt jobb. Såna miffon som han hörde inte hemma på en arbetsplats.
Jag är såå trött på att tjata på såna idioter och där står en sån i kött och blod och har mage att ifrågasätta hela upplägget på jobbat.
Tror du att JAG har bestämt hjälmtvång??
-Men jag SER när det är risk att nåt trillar ner i huvudet!
-Jaha, sa jag....då ska jag strunta i att använda overallen på jobbet. Varför? För jag VET när jag kan bli kontaminerad!!!! Och vad fan ska jag med skyddskorna till?? Jag VET när jag kan bli klämd!!!
Vi bråkade i 15 minuter.
Sen drog hans kompis bort mig, jag trodde nästa att jag skulle bli utslängd. Kompisen kom och bad om ursäkt för att det blev så här...
Om man gafflar med mig tillräckligt länge blir jag tokförbannad.
Så jäkla gutt.
Håll med mig eller ej.
/Haua
I valet och kvalet.
När det är dags att dressa sig inför utekväll brukar inte pappa lägga sig i.
Om det inte är nåt extremt han ogillar.
Matildas nya lårhöga stövlar tillhör inte pappas favouriter.
Nu är slaget avgjort.
Matilda får INTE ha stövlarna.
-Hanna, säg te na....visst kan hon inte ha dom förskräckliga stövlarna?
-Pappa, vad ska jag säga? Jag använde dom förra helgen...
Matilda vill ha sina stövlar för att dölja sina spräckliga lår som ser ut att ha drabbats av en hudsjukdom. Hon flängs efter cypern...
Pappa har bestämt att Matilda ska gå ut i stövletter och även strumpbyxor då det börjar bli kallt nu samt att dom döljer låren.
Nu är det frid på kolonigatan igen.
Kanske jag skulle ha stövlarna ikväll?
/Haua
Om det inte är nåt extremt han ogillar.
Matildas nya lårhöga stövlar tillhör inte pappas favouriter.
Nu är slaget avgjort.
Matilda får INTE ha stövlarna.
-Hanna, säg te na....visst kan hon inte ha dom förskräckliga stövlarna?
-Pappa, vad ska jag säga? Jag använde dom förra helgen...
Matilda vill ha sina stövlar för att dölja sina spräckliga lår som ser ut att ha drabbats av en hudsjukdom. Hon flängs efter cypern...
Pappa har bestämt att Matilda ska gå ut i stövletter och även strumpbyxor då det börjar bli kallt nu samt att dom döljer låren.
Nu är det frid på kolonigatan igen.
Kanske jag skulle ha stövlarna ikväll?
/Haua
Hej, vad det går!
Idag har jag invigt syster och även kollega Malle. Jag drog med dom till storskogen där det vankades terrängkörning i olika former med balla bilar och balla killar.
Det blev åka av.
Vilka skrek högst i skogen? Vi.
Vem ville ha hörselskydd? Föraren.
Körde vi fast? Ja.
Shit happens. Brinner det?
Vilket sjukt nöje...egentligen. Vi skrek och skrattade så vi hade ont i magen.
Det är som på tiiiivoliii som en man sa.
Tydligen undrade folk om gröna lund låg i skogen, så mycket skrek vi.
Ikväll blir det mat, dricka och lite fniss.
/Haua
Det blev åka av.
Vilka skrek högst i skogen? Vi.
Vem ville ha hörselskydd? Föraren.
Körde vi fast? Ja.
Shit happens. Brinner det?
Vilket sjukt nöje...egentligen. Vi skrek och skrattade så vi hade ont i magen.
Det är som på tiiiivoliii som en man sa.
Tydligen undrade folk om gröna lund låg i skogen, så mycket skrek vi.
Ikväll blir det mat, dricka och lite fniss.
/Haua
När man tänker till...
Tvätta duschdraperi är ju ett gissel.
Jag har två, en fiffig lösning till ett konstigt badrum.
När jag tog upp dom från tvättstugan vankade jag av och an i lägeheten och funderade på VART jag skulle kunna hänga upp dom för torkning.
Tja, till vilken nytta? Det tog mig tre minuter innan jag kom fram till att bästa lösningen vore väl ändå att hänga dom där dom ska vara?
Tänka tänka tänka. Ibland går inte hissen ända upp.
Jag drar mig för att logga in på bloggen när inläggen har sinat. Ihärdiga besökare varje dag utan belöning. Jag förtjänar inte läsare egentligen. Tur att detta är inte my dayjob.
Då skulle jag vara fattig.
Nu väntar idol och cheesecake. Har gett ut receptet till syster som faktiskt fyller år idag, arma barn.
Pappa pratar i telefonen, planerar kräftfisket imorgon och fläskkorvskoket på lördag.
-Jau kaöper kav mä brööö å taur mä te fesket, säger far.
-KOOOOORV heter det, säger emme.
Igår var jag på massage. Min trasiga kropp fick sig en sån omgång att hälften vore nog. Nästan så tårarna kom. Alla knutor dog och jag fick höra att jag hade hög smärttröskel. Det tar jag som en komplimang. Eller?
Ingen crybaby alltså.
/Haua
Jag har två, en fiffig lösning till ett konstigt badrum.
När jag tog upp dom från tvättstugan vankade jag av och an i lägeheten och funderade på VART jag skulle kunna hänga upp dom för torkning.
Tja, till vilken nytta? Det tog mig tre minuter innan jag kom fram till att bästa lösningen vore väl ändå att hänga dom där dom ska vara?
Tänka tänka tänka. Ibland går inte hissen ända upp.
Jag drar mig för att logga in på bloggen när inläggen har sinat. Ihärdiga besökare varje dag utan belöning. Jag förtjänar inte läsare egentligen. Tur att detta är inte my dayjob.
Då skulle jag vara fattig.
Nu väntar idol och cheesecake. Har gett ut receptet till syster som faktiskt fyller år idag, arma barn.
Pappa pratar i telefonen, planerar kräftfisket imorgon och fläskkorvskoket på lördag.
-Jau kaöper kav mä brööö å taur mä te fesket, säger far.
-KOOOOORV heter det, säger emme.
Igår var jag på massage. Min trasiga kropp fick sig en sån omgång att hälften vore nog. Nästan så tårarna kom. Alla knutor dog och jag fick höra att jag hade hög smärttröskel. Det tar jag som en komplimang. Eller?
Ingen crybaby alltså.
/Haua
