Haua

Inte klaga, men en liten klagosång måste det bli.

AJ. är trasig i kroppen efter lazergame, fotboll och ridning. Ack vad kul det har varit och ve blir man över sin ålder då den kropp man är tilldelad inte håller ihop längre.
Fan, vad fit man måste ha varit som barn. Man cyklade, lekte ute, lekte inne, lekte hemma, borta och i skolan.
Ok, jag har alltid varit daggmask men daggmaskar kan ha bra kondition och det måste jag ha haft som liten.
Nu är det flås och stånk vid en hastighet över det normala.

Nej, jag kommer aldrig öka. Nej, jag kommer inte maxa. Jag kommer acceptera.

Lazergame är ju en historia för sig. Världens roligaste vuxenlek. Vi var iväg med jobbet och spelade. Hur kul som helst.
Det bästa = Top Gun inte bara en gång utan TVÅ gånger. Now we are talking. Då är man bäst. (ja, janne med)
Sen att jag sög på curling behöver ju inte nämnas, men det gjorde jag ändå.

Tack Emme och kalle för en trevlig valborg! Dom var här och lekte med ballonger och sen invigde dom gästrummet också.
Kort kanske kommer....

Fotbollssäsongen har dragit igång. Korpen. Jag får inte vara med för pappa egentligen men hey, inga ben brutna än. Och inga mål gjorda heller för den delen.
Det kanske kommer.
Första matchen vann vi med 5-1. Nu bjuder jag på underhållning även måndagar då gott folk. Antingen kan ni komma och kolla på mitt fotbollsspelande och få er ett garv eller så kommer ni till ridhuset på tisdagar ocg ser mig rida runt runt med skräckslagna ögon. Pick!

Igår hade vi övning med ambulanspersonalen i stan. Jag spelade skadad och låg på en bår i ca 2 timmar med ett evigt surr omkring mig.
Jag fick låtsasdropp men ingen lustgas för som saknade en slang. Darn. Lustgas ska ju vara nåt kul har man ju hört, nästa gång det blir aktuellt ligger man höggravid och skriker antar jag. Då är det jäklar inte på låtsas.
Jag hade i alla fall brutit benet. Skadat ryggen. Jag togs hand om på bästa sätt och kunde promenera därifrån som en frisk människa. Lite småkul att åka ambuland packad i en vakummadrass och syrgas i ansiktet. En annolunda arbetsdag!

Hoppningen idag gick...nja. Inget avtrillande men ingen glans heller. Nu får vi vara ute i alla fall och enda dagen sen jag började som jag glömmer mina ridvantar med knoppar på. WTF. Visst, det är vår men det är kaaaallt. Jag tog det som ett tecken på att allt skulle skita sig men...nja. Det gick.

Tack tack för alla kommentarer! Moster Mia, Tille, Anna och alla andra... Jag kanske ger ut nån bok då...kanske, jag vet inte. Ni får hia er tills jag har material till sista sidan. Just nu känns det tunt. Tunna böcker samlar lite damm.

/Haua