Prestationsångest.

Hur orden flödar ur min skalle ner till tangentbordet och knackas in på denna skärm har jag ingen förklaring till.

Nyss ringde syrran och sa att jag skrev roligt. Hon kissar nästan på sig. Åt mitt liv?
Nu får jag prestationsångest av alla kommentarer.
Du skriver bra!
Snälla, skriv en bok!

Det gör jag gärna men jag vet inte riktigt vad den ska handla om? Boken alltså...

Ja ni, mina memoarer får vänta ett tag till. Tills jag har kött på benen. Men jag är glad, very happy, då skrivandet är något naturligt som rinner ur mig när jag känner för det och snälla ord, för en sån simpel sak suger jag i mig.

Min enda fundering är, vilka ska köpa boken? Är befolkningen i Alsterbro intresserade? Kanske nån på jobbet? Sen har jag trogna läsare som skulle FÅ varsitt exemplar för tillgivenheten dom visar mig.
Jag ska även skriva en kråka i dreas exemplar! It´s a promise.

Något av det roligaste som finns vad det gäller just skrivandet är när jag rotar fram mina gamla dagböcker från skoltiden. Inte den sär superhemliga rosa boken med ett skittöntigt meningslöst hänglås på utan dom böckerna vi skrev i skolan.
Veckodagboken.
DÄR snackar vi underhållning. Jag skrattar åt mina egna böcker. Det står jag för. De är så ärliga och jag anstränger mig väldigt hårt för att verka vuxen trots att jag bara är 10 år.

7/9 1989
"Jag bröt armen när jag var i nybro och red. Peggy hette hästen jag red på. Jag fick 6 sudd på sjukhuset och en tapperhetsmedalj. jag låg på sjukhuset i 2 dagar.
När vi skulle hem så gik pappa in på OBS och köpte ett sudd till mig. Där träffade han en som han kände. Han hade en trasig video som pappa skulle ta med till Ove. Och idag kom Gittan, Helen och elsi hem från Amerika. Då fick jag en baddräkt som glittrade.
Slut."

Jag kommer ihåg detta! Kanske inte tapperhetsmedaljen, den var väl inget att ha men jag kommer ihåg suddet pappa köpte på OBS. Det var en gul dinosaurie (min handledare på arbetsförmedlingen?)
Sen denna dagen så samlade jag på sudd.

5/4 1990
"Hej!
Idag ska vi och handla i Nybro. Jag vill inte handla några skor som mamma säger att vi ska göra. Jag vill spara mina pengar till något bättre. Jag har 230 kr i min plånbok. 200 kr fick jag när jag fyllde år och 30 kr fick jag när jag hjälpt till med veden. Jag hade stått böjd i 3 timmar. Jag hade rätt ont i ryggen sedan. Imorgon ska Malin och jag leka. Vi ska vara hemma hos mig. Nu ska vi visst åka till mammas jobb. Jag har fått en brevkompis som heter Lina.
Hejdå!"

Detta inlägg måste något annat barn skrivit. Tackade jag nej till skor? Obegripligt. Kan inte stämma....

30/5 1990
"Idag fyller min lillasyster år. Vi grattade henne på sängen idag. Hon tycker jättemycket om barbie. Så hon fick ett kök. Sedan fick hon en gummibåt. Och en klänning och ett par vita klackskor. Det fick jag med. Idag har vi läst upp våra beretelser för 2:an. Man fick applod efter. Men det var bara Karl och jag som fick läsa upp bara kanske för att de var så spännande."

Livet på landet gott folk. Vi lekte faktiskt med barbie och sånt...inte bara kottar och bark.

/Haua




Kommentarer
Postat av: Emme

Haha, jag kommer ihåg det. När jag fick mitt kök, så sjukt stolt var jag. Och vad jag älskaed Barbie. Hon var min BFF.

2009-05-19 @ 23:45:41
Postat av: Helena

hejs, längesen sist! vars bor du nu? läste din blogg , emme har jäkligt rätt, du skriver bra som fleen! Läste om när du bröt armen!! kommer ja ihåg , sen red du ju hos mig , fleen var rädd du var i början! ;) Du får komma å hälsa på i högsby så får vi ta en ridtur på fjordingarna! kjams Helena Larsson

2009-08-12 @ 23:16:53
URL: http://hel.bloggagratis.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0