Jag gjorde att!

Dagen D är över för mig och mina vadslagningsvänner. Jag har sprungit halvmilen. Platsen var scaniaslingan, perfekt för mig för det är ju lite av min hemmabana kan man säga. Det var där jag tog mina första stapplande steg i de nya otroligt fula löparskorna och det var där jag för femtioelfte gången försökte förmå mig att springa två varv utan att lyckas. Sista försökte på två varv gjorde jag i onsdags.
Flåsflåsflås, inte en chans, flåsflåsflås.
Men den formbekräftelsen var jag nervös inför loppet. Skulle jag fixa två varv på ren vilja som alla pratar om?

Fredagen bjöd på kalasväder. Nästan för varmt att springa i men ok. Jag, Janne och Ea samlades vid slingan kl 15.00. Inte en publik så långt ögat nådde och det kändes bara bra.


Här är vi!! Notera min nya vattenflaska från gekås och Lasses tidtagarur.

Klockan hängde vi på staketet som omfamnar jonen på scania. Vi drog iväg, inte som tre avlöningar utan i ett lugnt och sansat tempo.
Jag skulle springa halvmilen på 30 minuter, Ea hade halvmilen på 40 minuter och Janne skulle ta milen på 50 minuter. Nu kan man räkna ut hur loppet artar sig.
Jan drar iväg som om han vore jagad av en bålgeting, Ea och jag följs åt en bit men Ea tycker mitt tempo är lite högt. Jag drar ifrån. Är ju så illa tvungen då han har tio minuter mer än mig på samma sträcka.
Springer i min lilla värld, kollar efter ormar och försöker komma in i den omtalade andra andningen. Då möter jag Ea. Han har sprungit fel.
Sen möter jag bara Janne en gång innan jag går i mål....eftersom jag inte hade nån klocka hade jag ingen aning om hur jag låg till...därför tog jag ut mig. Rejält. Men så fick jag tiden 27 minuter och 16 sekunder!
Därmed uteblev whiskeyn för grabbarna som även dom klarade sina tider. Vi kom, vi såg, vi segrade.
Jag hade ALDRIG tagit förnedringen att inte klara tiden....


Så här bra mådde jag efteråt. Notera vem som ligger efter med solningen.

Vi firade på Hotell Ett med god mat och några öl. Nu är mina skor till salu. Eller kanske jag ska ställa ut dom på hobbeymattan så är dom väl borta en vacker dag....

Tack för allt stöd. Speciellt tack till Anna och Vevve som har sprungit med mig!

Tack Janne för korten ;)

/Haua


Kommentarer
Postat av: Anna

Du, behåll dina skor!!! Haru glömt det där med Tjejmilen redan? ;-) men... vi får se hur de blir med den saken... men skorna ska du nog behålla ändå!! Kram!

2010-06-06 @ 14:37:25
Postat av: Mia

Grattis Hanna! Ett sånt löp - det gjorde du bra.

Kram

Moster

2010-06-10 @ 21:01:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0