Bus på väg till jobbet.
I helgen jobbade Janus och jag natt. 12,5 timme fredag och 12,5 timme lördag. Vi satt och spekulerade hur fulla folk var, hur bakfulla folk skulle bli medans vi tjänade flis. Vi åt pizza och jag åt chips och drack läsk. Festligt värre.
På väg till jobbet tog vi upp en liftare. Kul ju! Man ser dom ju aldrig nu för tiden. Det är intressanta människor i mina ögon och jag tillhör ju den naiva sidan där inga onda människor finns.
Han hoppade in där bak med sin ryggsäck där han hade filt och liggunderlag och säkert lite mat. Han hade varit i Ljungby och hjälpt sin pappa att fixa hemtjänst och betalat räkningar.
Han skulle till Misterhults vägskäl.
Han var inte ond nånstans. Bara genomsnäll och krav lös och nöjd och nyfiken på livet. En van liftare som tagit sig både till Uppsala och Malmö på liftvis.
En gång sov han under ett släp på en mack efter att ha liftat i 6 timmar utan att komma en meter. På morgonen gick han in på macken och köpte ett äpple och fick lift av en av kunderna där inne.
Herregud vad bekväm man är här i livet. En sådan person har man mycket att lära av... han tipsade bland annat om att alltid ha med sig en kartongbit och tuschpenna så man kunde skriva vart man skulle. Och matsäck!
Sen är vissa dagar bättre liftdagar än andra...
Vi släppte av honom i Fårbo. När jag sa "ha det bra" sa han -Dito.
Jag tror han hette Jens men vi frågade aldrig. Eller Jakob.
Hoppas han kom hem!
(fast Misterhult ska det stå)
/Haua
