På ruinens kant...

Igår satt jag i en gigantiskt kuvös med delvis sol delvis snö utanför. Jag satt högst upp på en plats och blickade ut över nånting som närmast liknar en gigantisk hönsgård med reden i olika nivåer. Det var precis fullt med kacklande karlar. Medelåldern var 50 år och sprit och pengar flödade värre än i Las Vegas. Det var spänning i luften, det var jubel och svordomar.

Första intrycket av Kalmartravet..mja...helt ok!

Nu startade ju inte Räkan, pappas älskling som gillar morötter men inte skor. När hon ska starta kommer pappa ha diarre och sömnproblem.

13 lopp gick av stapeln och knappt en enda häst gjorde som jag ville. Jodå, men några pengar blev det inte (överskriften). En får tacke far för maten som faktiskt var helt ok i den där hönsgården.
Hummersoppa
Oxfilé med gartäng
Sommardröm.

Jag festade till det med två zingo eftersom jag skulle fara hem till stan på kvällen. Andra tog ordet festade på lite större allvar och jag tror att det var jag, vakterna och kassörerna som var nyktra.

Sen skulle ungdomsgänget jag hängde med in till stan. Alltså, dom skulle "gå vidare" som man brukar säga kl 23.00. Kl 18.00 lämnde jag 0,4 ton männikskor på larmtorget och det blev lugn och ro i bilen. Bara jag och P3.

Kul afton, ska absolut bli fler gånger! Tack pappa!

Mia! Du om nån fixar T9 :) Det är väl bara jag och Klas i hela Sverige som inte kan?

/Haua

Kommentarer
Postat av: Anonym

Du har rätt Hanna - Klas vet inte ens vad T9 är...

Man får va glad att han kan ringa och svara när det ringer...

Kram

2011-02-28 @ 22:13:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0