Haua

Jag glömde.

Det här med facebook. Det ligger på is av olika anledningar.

Och hur många har saknat mig där? EN. Bobban messade mig och frågade vart jag hade tagit vägen. Alltså var det inte så big deal att jag försvann.

Vi får se om det blir nån uppstart av det igen. Det har gått över förväntan att vara utan. Destå större blir jakten i WF mot nya världsrekord och det går sådär.

Facebook gav mig många gånger dåligt samvete. Alla bakar och städar och pluggar och gör palt.

Sen läste jag vad vänner gjorde och i mitt huvud blev det som om vi träffats eller pratat i verkligheten så då uteblev min respons på det hela trots att jag tyckte många saker var intressanta och värda en kommentar. Då blev det som om jag inte brydde mig om vad folk styrde med trots att jag brydde mig massor.
Fattar ni?

I diverse forum komma facebook på tal och när jag säger att jag inte har det längre får man nästa applåder och uppmuntrande blickar.

Jaså, tröttnade du på att skryta om bakning, zumba och dassbesök?

För mig var facebook ett snokforum. I detta nu vet jag ingenting om nån och vill jag veta så HÖR jag av mig. På riktigt.

Men tål att sägas igen. Det kanske blir ansiktsbok och jag igen nån dag.

/Haua